För de flesta villor är en laddbox på 3-fas och 11 kW rätt val. Den laddar en vanlig elbil från nästan tom till full över en natt, och den fungerar med 16 A i huvudsäkring om laddboxen har lastbalansering. Enfas räcker om du kör kort och laddar varje natt. 22 kW är sällan värt det, eftersom det kräver både en stor huvudsäkring och en bil som klarar det.
Här går vi igenom vad siffrorna betyder och hur du väljer. Uppgifterna är kontrollerade i oktober 2026.
Så snabbt laddar de olika alternativen
Effekten i kW avgör hur mycket el bilen får per timme. Hur långt det räcker beror på bilen och årstiden. Vi har räknat med 2 kWh per mil, vilket är ungefär vad en mellanstor elbil drar. På vintern är det mer.
| Laddbox | Effekt | Per timme |
|---|---|---|
| Enfas, 10 A | ca 2,3 kW | ca 1 mil |
| Enfas, 16 A | ca 3,7 kW | ca 2 mil |
| 3-fas, 16 A | ca 11 kW | 5–6 mil |
| 3-fas, 32 A | ca 22 kW | ca 11 mil |
Effekterna är desamma som i Mälarenergis guide om laddbox hemma. Milen per timme har vi räknat ut själva och avrundat.
Ett exempel: ett batteri på 60 kWh tar ungefär 16 timmar att ladda från tomt till fullt med 3,7 kW, och knappt 6 timmar med 11 kW. Men de flesta laddar aldrig från tomt. Kör du 4 mil om dagen behöver du ungefär 8 kWh per natt, och det tar runt två timmar även på enfas.
1-fas eller 3-fas?
Ett vanligt svenskt villahus har tre faser in. En laddbox på enfas använder bara en av dem, en 3-fas laddbox alla tre.
Enfas passar om:
- du kör kort, till exempel under 5 mil om dagen, och laddar varje natt
- bilen är en laddhybrid som ändå bara laddar på en fas
- huset bara har enfas fram till platsen där bilen står, och det är dyrt att dra nytt
3-fas passar om:
- du kör långt eller vill kunna ladda fullt på några timmar
- ni har två elbilar
- du vill ha marginal för nästa bil
En 3-fas laddbox belastar huset jämnare, eftersom effekten sprids på tre faser. Mälarenergi skriver att 3-fas ger snabbare laddning och lägre belastning per fas. Har du inget särskilt skäl att välja enfas är 3-fas det säkra valet.
Bilen bestämmer också
Bilen har en inbyggd laddare som bestämmer hur mycket el den tar emot från laddboxen. Står det till exempel 7,4 kW i bilens specifikation laddar den aldrig snabbare än så, hur stark laddbox du än har. En del bilar laddar bara på en eller två faser, och då hjälper inte en 3-fas laddbox fullt ut.
Leta efter “laddning AC” eller “ombordladdare” i bilens specifikation, eller fråga återförsäljaren. Det är den siffran du ska utgå från, inte vad laddboxen klarar.
11 eller 22 kW?
En laddbox på 22 kW tar 32 A per fas. För att använda den fullt ut krävs en huvudsäkring på minst 35 A, enligt 1Komma5. De flesta villor har 16, 20 eller 25 A. Att gå upp till 35 A kostar mer varje år och kan kräva en ny ledning från nätbolaget. Se guiden Huvudsäkring i villa för vad det innebär.
Bilen måste dessutom kunna ta emot 22 kW, och det är ovanligt. Mälarenergi skriver att många hushåll inte har kapacitet för 22 kW utan att förstärka anslutningen.
22 kW kan vara värt det om:
- huset redan har 35 A eller mer
- bilen laddar med 22 kW
- du ofta behöver ladda mycket på kort tid
Många laddboxar klarar 22 kW utan att kosta mycket mer än en på 11 kW. Därför väljer en del en sådan och låter elektrikern ställa in den på 11 kW. Då kan den höjas senare om huset och bilen tillåter. Fråga installatören om kabeln i så fall dimensioneras för 22 kW från början.
Huvudsäkringen sätter gränsen
Oavsett vad du väljer delar laddboxen på samma huvudsäkring som resten av huset. En laddbox på 11 kW tar 16 A per fas, och med 16 eller 20 A i huvudsäkring blir det för lite kvar till spisen och värmepumpen.
Lösningen är oftast lastbalansering, som sänker laddningen när huset drar mycket el. Hur det fungerar och vad det kostar står i guiden Lastbalansering för laddbox.
Två uttag eller två bilar
Har ni två elbilar finns två vägar:
- En laddbox med två uttag. Ett hölje, två kontakter. De två uttagen delar oftast på laddboxens effekt, så när båda bilarna laddar går det långsammare för var och en.
- Två laddboxar. Var och en har sin egen kontakt. Går den ena sönder kan du fortfarande ladda på den andra. Två laddboxar behöver lastbalansering som fördelar mellan dem, annars kan de tillsammans ta för mycket.
För två bilar är 3-fas nästan alltid det rätta. Två bilar på enfas laddar långsamt och belastar samma fas hårt.
Uttag och kontakter
Typ 2 är standardkontakten för laddning hemma i Europa, och de elbilar som säljs i Sverige har den. För grönt avdrag ska laddpunkten ha minst en kontakt av typ 2 eller CCS, enligt Skatteverket. Laddboxen kan antingen ha fast kabel eller ett uttag där du kopplar in din egen kabel.
Laddbox med vanligt uttag (schuko). Det finns laddboxar med ett vanligt 230 V-uttag vid sidan av typ 2, till exempel för motorvärmare eller en elcykel. Fråga installatören hur avdraget räknas för den delen.
CEE-uttag och mobil laddare. Ett rött 3-fasuttag med en mobil laddare kan ladda med upp till 11 kW. Men mobila laddare och extra laddkablar ger inget grönt avdrag, och en fast laddbox har bättre skydd för att laddas varje dag.
DC-laddning hemma. Snabbladdare med likström är det som finns längs vägarna. Det finns DC-laddboxar för hemmet, men de är ovanliga och dyra. För en villa är vanlig AC-laddning det normala.
Frågor att ställa i offerten
- Vilken effekt föreslår ni, och varför just den för vår bil och vårt hus?
- Är laddboxen 3-fas, och hur många kW ställs den in på?
- Räcker vår huvudsäkring, och ingår lastbalansering?
- Är kabeln dimensionerad för att kunna höja effekten senare?
- Om vi har två bilar: ett uttag eller två, och hur delas effekten?
Kostnaden för laddbox och installation, före och efter avdrag, står i guiden Vad kostar det att installera en laddbox? Via SolHub kan du få upp till tre offerter på laddbox från installatörer i ditt område. Det är kostnadsfritt, och du kan jämföra svaren på samma frågor.
